I helgen är första gången som vi har kunnat vara på kalas tillsammans jag och Peter utan att ha Anton med oss. Han har varit hos stödfamiljen och trivs bra där. Vi lämnade honom vid 14 i lördags och han hämtades vid 21. Visste att han hade det kul och vi hade inga skuldkänslor för att vi gjorde på detta sättet. Allt bara faller på plats. Ångrar nästan att vi inte tog detta beslutet tidigare. Anton stormtrivs när han får all uppmärksamhet och får hitta på en massa roliga saker. Vi hinner att ladda med ny energi och behöver inte känna någon oro för att det inte fungerar. Moa får den uppmärksamhet hon förtjänar. Tanken är efter introduktionen att han ska vara där 1 helg i månaden. Att sova där tror jag kommer dröja länge men det tycker vi är helt okej .
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar