Första träffen

I går träffade vi de två personer som gärna kan tänka sig att ha Anton hos sig en helg i månaden.  Starten blev inte den bästa då vi hämtade Anton med huvudvärk.  Men med lite ipren så piggnade han till.  Mötet blev bra och Anton verkade tycka det var okej.  De hade mycket djur och några av dem får han nog problem att vänja sig vid så som hund och katt.  För övrigt var det mycket fiskar och en sköldpadda.
Vi ska börja träffas så smått så får vi se vad som händer.
Har en bra känsla i magen :)

Möte

I morgon ska vi träffa den tilltänkta stödfamiljen. Känns konstigt att träffa helt främmande människor som ganska snart ska fungera som en familj till för Anton.  Lite nervöst men samtidigt hoppas jag att vi har en bra känsla med oss därifrån annars blir det till att fortsätta leta.

Inget speciellt!

Just nu inne i en svacka när det gäller att skriva.  Jag brukar vara en periodare men ska försöka hålla skrivandet i gång så  det inte hamnar på is.
Helgen har varit lugn. I dag har vi firat både min syster och morsdag.  Fick en fin bukett blommor av barnen och mannen.  Min syster fick en helg tillsammans med mig i Göteborg som present.  Blev uppskattat. 
Mycket mat  och fika blev det.  Kusinerna fick träffas och leka.  Så alla är nog nöjda med dagen.

Rätt beslut

Till hösten kommer jag att börja jobba som produktionsledare i köket på nya söndrums skolan. Efter mycket funderingar och vägande för och emot så känns detta beslut helt rätt.  Det blir en utmaning att ställa sig och laga mat i ett så stort  kök men ser verkligen fram emot det. Att jobba kvar som områdeschef hade innebärt att jag behållt det jobbet jag gör idag med mycket pappers arbete och lite kontakt med våra kunder.  Risken är också stor att min tjänst försvinner i höst då det kanske kommer att ske förändringar och neddragningar bland cheferna.
Hoppas kunna få lite lugn och ro i mitt arbete då jag bytat arbetsuppgifter varje år.

Föräldrargrupp i dag.

Då var det dax för andra träffen i dag på hab. Fick en del nya tips och idéer som vi  får försöka praktisera hemma.  I dag handlade det om att man ska prata med  sitt barn om sitt funktionshinder.  Det finns ingen mall för hur man gör, alla barn fungerar olika men  lite råd och tips är alltid bra.
Känns som att Anton inte är riktigt mottaglig för detta ännu men vi måste börja sätta ord på vad det är som gör honom annorlunda så det inte kommer som en chock för honom.
Nästa gång ska vi prata mat.

En helg med sol och värme

Äntligen kom så sommaren för att hälsa på för några dagar. I går såg vi nästan inte röken av Moa, då hon var över hos grannarna och badade.  Anton är också gärna med men kommer hem med jämna mellanrum och vill vara för sig själv.  Ställde mig och bakade i går men det blev inte alls bra.  Bättre gick det i dag. Bakade kärleksmums som blev sådär men sedan gav jag mig på cookies med nonstop och de blev verkligen lyckade. Skall ha med dessa nästa söndag då vi ska fira Jessica och även mors dag.
I dag har inte vädret varit med oss men är så glad över att se hur lycklig Anton blir när granntjejen kommer och vill leka med honom. Det riktigt lyser i hans ögon och han får bestämma vad som ska lekas. Min mamma har också varit här och det är så kul och se hur glad barnen blir över att hon kommer.  De kan leka och busa med henne vilket hon inte har lika mycket tid med när vi är hemma hos henne. 
Dax för en ny vecka. Hoppas den blir lyckad!

Lyckat beslut!

I går var det grillning och aktiviteter på Moas förskola.  Efter en del funderingar och diskussioner så bestämde vi att Peter och Anton skulle vara hemma och hitta på något så följde jag med Moa.  Moa fick egentid med mig och hon fick stanna så länge hon ville, vilket vi annars inte kan göra då Anton vill hem efter ett tag.
Peter och Anton grillade och sedan var de ute och cyklade.  Han var så nöjd med kvällen.
Såhär såg Moa ut när jag kom till dagis i går.  

Överskolnings samtal

Till hösten ska Moa byta avdelning och därför var vi i dag på ett kombinerat utvecklingsamtal och överskolnings samtal.  Det är en tjej med många kompisar som älskar att rita och pyssla. Hon är precis som man ska vara i den åldern. Vilket är väldigt skönt att få en bekräftelse på det. Nu har hon bara ett år kvar sedan är det dax för skolan.  Tiden går så fort.

I dag ringde socialen och bokade en tid med oss då vi ska träffa den stödfamilj som är intresserad av att ha Anton hos sig en helg i månaden. Se om det kommer att fungera. 

Kompisar

Det är ett problem hemma hos oss i bland.  På helgerna är Moa oftast iväg och leker eller har någon kompis hemma. Oftast bryr inte Anton sig utan tycker det är okej att leka själv.  Men de gångerna  han vill leka med någon så har han svårt att förstå om inte den kan som han tänkt sig leka med.  Det skär i hjärtat att se honom så ledsen. Samtidigt leker han rätt så mycket med barnen i huset i jämte.  Det fungerar rätt så bra en stund.  Det är mycket studsmatta och cykel vilket inte kräver så mycket av honom. Det är just det här att komma hemifrån som är det som Anton tycker är spännande. Han har en kompis som han kan tänka sig att leka med men skulle behöva utöka med någon till vilket inte alltid är så lätt

Skön lördag!

Äntligen en dag utan så mycket gråt, skrik eller protester i från barnen. Förmiddagen ängnade jag åt städning medans Moa var och lekte hos en dagiskompis. Efter lunch åkte vi in till stan.  Jag och Moa följde med min mamma på lägenhetsvisning medans Peter tog med Anton en sväng till biltema.  Efter lite fika hos mormor så tog jag och barnen bussen till stan eftersom Anton pratat om att han så gärna ville åka buss.  Peter hämtade oss i stan sedan åkte vi hem. Resten av eftermiddagen och kvällen har barnen lekt med grannbarnen utan en massa bråk och skrik. Så skööönt!

Skickar med en bild på lilla mig i nyslingat och klippt hår.

Ingen lyckad dag!

Helt onödigt att vara ledig en sådan här dag när allt bara är skrik, gap och tårar.  Har varit hos mamma i dag för att titta på gräsklippare och vi frågade om Anton skulle med, men det svarade han nej på. Så jag, , Moa och Anton väntade hemma.  Helvetet bröt ut bara en sekund efter att de åkt. Anton skrek,  grät och slogs för att han skulle följt med. Han till och med skrämde Moa till tårar. När de kom hem igen efter ca 20 minuter blev allt bra igen.  Peter åkte och jobbade en stund senare och då glömde han att vinka på Anton. Han började att gråta igen. Lugnade sig efter ett tag.  Tog barnen med hem för att äta middag och då är det Moa som gråter, skriker och slåss. Tur att det ska jobbas i morgon innan vi tar helg igen.

Reflektioner

I går var vi på hab för att träffa andra familjer med autistiska barn. Det första jag reagerade på var att Peter var den enda mannen som var med. Ska bli spännande och se om den trenden håller i sig. Intessant att höra lite om deras situation och inse att det skiljer så mycket på de olika barnen fastän de har samma diagnos.  Varje gång kommer det vara ett tema som kommer att diskuteras och där har vi fått vara med och bestämma lite vad som ska tas upp. 

En rätt bra helg.

I går efter lunch så åkte jag min syster och några tjejkompisar i väg ut till grötvik för lite picknick. Tanken var också att vi skulle gått en bit på prins Bertils stig, men havet och solen var så skön så vi åt, pratade och njöt av det fina vädret i nästan två timmar.
På kvällen åt vi på pio och sedan hamnade vi på Bulls.  Sådan dagar behöver man i bland.  Men i dag fick jag jobba desto mer här hemma för att komma i kapp.

Ytterligare ett minne

Oj trodde inte så mycket minnen skulle dyka upp från förra året då vår resa tillsammans med pappa började. Den 8 maj fick vi det tunga beskedet om hjärntumören och ytterligare ett tag tog det innan vi fick beskedet om hur allvarlig den var.  Imorgon ska jag och några tjejkompisar träffas och umgås utan barn och respektive.  Detta gör vi en till två gånger per år. I morgon ska vi tillsammans med mamma också titta på gravsten .  Förra året träffades tjejgänget i början av juni och då ägnade jag mig åt tillsammans med familjen att diskutera pappas önskningar om begravning mm. Får nästan lite kalla kårar när jag tänker på hur det lyckas falla sig så.

Kall valborg

I går laddade båda barnen för att få gå till brasan och titta samt få se fyrverkerier.  Vi åt lite senare än vanligt bara för att det inte skulle tjatas så mycket.  Vid halv nio gick vi dit. Påpälsade i vinterkläder. Hade jag läst programmet så hade jag gått ner lite senare, då vi fick vänta en timme innan det hände något.  Som tur var fanns det en del kompisar för barnen att leka med. Gick hem med två trötta barn vid 22 som som somnade direkt.

Idag har vi lämnat Anton hemma med vår avlösare i några timmar medans vi har tittat på både kor och gamla bilar. Själva släppet av kossorna var vi inte med om men det var mycket spännande att titta på även när vi kom.